Lång historia av avtal – sedan 1997

 

 

 

Över tre decennier gemensamt arbete

Från energistöd mot energieffektivitetsavtalet 2026-2035. Skrolla och följ hur energieffektivitetsavtalen har utvecklats.

1992–1996

Gemensam grund

Besiktningarna, pilotprojekt och klimatavtal lägger grunden för avtalsverksamheten.

1992

Stöd för energibesiktningar tas i bruk

1995

Energieffektivitetsprogrammets pilotprojekt

Pilotprojekt för energieffektivitetsprogrammet för industrin och kommunerna

1996

FN:s klimatkonvention

1997–2005

Första avtalsperioden

Energisparavtalen, investeringsstödet och uppföljningen startar.

Energisparavtalet 1997–2005
1997

Första avtalsperioden inleds

Energisparavtalet 1997–2005 inleds.

1997

Stöd för investeringar i energieffektivitet

1998

Uppföljningssystemet tas i bruk

2006–2007

Fortsättningsperioden

Från energisparavtalen mot följande fas.

Fortsättningsperioden 2006–2007
2006

Direktivet om byggnaders energiprestanda EPBD (2002/91/EY)

2007

Kyotoprotokollet

Energisparavtalsperioden avslutas.

2008–2016

Verksamheten utvidgas

Nya sektorer kommer med. Kontinuerlig förbättring blir grunden för avtalen.

Energieffektivitetsavtalet 2008–2016
2008

Andra avtalsperioden startar

Näringslivets tjänstesektorer med. Sektorspecifika åtgärdsprogram blir en del av de nya avtalen. Kontinuerlig förbättring blir grunden för avtalen.

2009

Energitjänstedirektivet ESD (2006/32/EY)

2010

Fastighetssektorn kommer med

Energieffektivitetsavtalet för fastighetssektorn inleds.

2011

Direktivet om byggnaders energiprestanda EPBD (2010/31/EU)

2012

Energieffektivitetsdirektivet EED (2012/27/EU)

2015

Parisavtalet

2015

Energieffektivitetslagen (1429/2014)

2016

Avtalsperioden upphör

Energieffektivitetsavtalens avtalsperiod 2008–2016 upphör.

2017–2025

Energiomställningen accelererar

Avtalsverksamheten fortsätter i en föränderlig omgivning.

Energieffektivitetsavtalet 2017–2025
2017

Tredje avtalsperioden inleds

Energieffektivitetsavtalet 2017–2025 inleds.

2019

Den europeiska gröna given

Green Deal.

2020

Sektorspecifika färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle

Energiomställningen accelererar 2021–
2021

EU:s klimatlag och Fit for 55 -paketet

2022

Energikrisen och REPowerEU

Klimatneutralt Finland 2035 – den nationella klimat- och energistrategin

2023

Det reviderade energieffektivitetsdirektivet

EED.

2023–2024

Uppdatering av sektorspecifika färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle

2024

Det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda

EPBD.

2025

Avtalsperioden upphör

Energieffektivitetsavtalens avtalsperiod 2017–2025 upphör. Uppdatering av den nationella energi- och klimatstrategin.

2026–2035

Ny avtalsperiod, gemensamt mål, starkt lag

En ny energieffektivitetsperiod inleds.

Energieffektivitetsavtalet 2026–2035
2026

Fjärde avtalsperioden inleds

Energieffektivitetsavtalen 2026–2035 inleds.

2026

Den reviderade energieffektivitetslagen (1382/2025)

EU:s energieffektivitetsmål skärptes under avtalsperioden 2017–2025

Den europeiska gröna given publicerades 2019. Den gröna given gjorde energieffektivitet till en viktig del av EU:s energisystemsreform. Dess mål omsattes i praktiken med Fit for 55-beredskapspaketet som publicerades 2021, vilket också inledde reformen av energieffektivitetsdirektivet. EU:s mål var att minska energiförbrukningen, skärpa energisparskyldigheterna och tillämpa principen om energieffektivitet först.

I kölvattnet av energikrisen 2022 påskyndade EU:s REPowerEU-plan ytterligare insatserna för att förbättra energieffektiviteten och stärkte energieffektivitetens roll som en del av energisystemreformen.

Mot slutet av perioden 2023 reformerades energieffektivitetsdirektivet (EED) och direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Reformerna skärpte målen och de nationellt bindande skyldigheterna och stärkte rollen för principen om energieffektivitet först.

I linje med strängare EU-regler reviderades energieffektivitetslagen i Finland, som trädde i kraft i början av 2026. Energieffektivitetsavtalen förblev en viktig del av energi- och klimatstrategin och ett centralt och flexibelt sätt att genomföra skyldigheterna i det reviderade energieffektivitetsdirektivet och för att uppnå nationella energisparmål.