Avtal ger många fördelar för Finland

Kostnadseffektiv efterlevnad av EU-skyldigheter

Energieffektivitetsavtalen har en central roll i genomförandet av artikel 8 i EU:s energieffektivitetsdirektiv (EU) 2023/1791 och i uppfyllandet av den nationellt bindande skyldigheten att uppnå energibesparingar i slutanvändningen av energi.

Avtalsmodellen förenar frivillig anslutning med kvantitativa mål, årlig rapportering, beräkning av besparingar och stöd för genomförandet. Modellen engagerar en bred grupp företag och kommuner i ett långsiktigt energieffektivitetsarbete på ett sätt som gör det möjligt att följa upp resultaten och använda dem som en del av Finlands sätt att genomföra EU-skyldigheterna.

I Finland stöder avtalen genomförandet av skyldigheterna i EU:s energieffektivitetsdirektiv men också andra direktivs skyldigheter  och främjar uppnåendet av de mål som fastställs i dem.

Statens administrativa kostnader för att upprätthålla avtalssystemet är relativt måttliga. Vid planeringen av det nationella genomförandet av energieffektivitetsdirektivet uppskattades att uppfyllandet av kraven med ett skyldighetsprogram baserat på lagar och förordningar skulle kräva mångfaldigt mer resurser.

Energieffektivitet styr i rätt riktning

Förutom att öka effektiviteten av energianvändningen har avtalssystemet också en bred inverkan på andra samhälleligt viktiga utvecklingstrender.

Energieffektivitet har minskat utsläppen avsevärt under åren 2017–2025. I slutet av 2025 hade de energieffektivitetsåtgärder som genomförts under avtalsperioden minskat de årliga koldioxidutsläppen med upp till 4 miljoner ton.

Under perioden 2017–2025 har det finska energisystemet tagit stora steg mot koldioxidsnålhet.

I takt med att utsläppsfri energiproduktion blir vanligare och elektrifieringen fortskrider kommer utsläppsminskningarna naturligtvis att minska, men vikten av energieffektivitet kommer inte att försvinna, tvärtom. Effektiv energianvändning kommer att fortsätta vara viktig, eftersom alla former av energiproduktion påverkar miljön.

Vikten av energieffektivitet lyfts också fram på ett nytt sätt i ett elektrifierat energisystem. Effektiv energianvändning minskar energikostnaderna för företag och konsumenter, stöder konkurrenskraften och bidrar till att ren elproduktion och nätkapacitet används effektivt.
Energieffektivitet kan minska på energi- och effektbehovet och, tillsammans med efterfrågeflexibilitet, minskar trycket på produktions- och nätkapaciteten och stärker energisystemets driftsäkerhet.

Under energikrisen genomförde det operativa nätverket ett rekordantal åtgärder

Vikten av nätverket som byggts upp kring energieffektivitetsavtalen var särskilt tydlig under energikrisen 2022. Energikrisen år 2022 visade att energieffektivitetsavtalen är mer än en enda kontrollåtgärd.

Under årens lopp har ett nätverk av tusentals experter med ansvar för energianvändning byggts upp kring avtalen, genom vilken information, god praxis och praktiska lösningar snabbt kunde kommuniceras under krisen. Den höga nivån av energiexpertis som redan fanns på plats hjälpte företag och kommuner att reagera snabbt på den exceptionella situationen.

År 2022 genomfördes nästan 5 400 nya åtgärder för att förbättra energieffektiviteten, vilket är ett rekordantal. Cirka 45 procent av de vidtagna åtgärderna var operativa åtgärder, såsom ändringar i reglering och brukstider. Deras andel är mer än dubbelt så hög jämfört med tidigare år.

Påskyndande av den rena omställningen

Avtalet uppmuntrar de som har anslutit sig att anamma ny teknik och investera, vilket i sin tur skapar en marknad för energieffektivitetslösningar och stöder Finlands rena tillväxt. De som har anslutit sig till avtalet genomförde totalt cirka 34 500 energieffektivitetsåtgärder. Ungefär 3/4 av dessa krävde investeringar. Under 2017–2025 har företag och kommuner som har anslutit sig till avtalet investerat över 2,1 miljarder euro i energieffektivitet.

Staten har beviljat stöd för många nya innovativa energilösningar. Dessutom har de som har anslutit sig till avtalet också kunnat ansöka om stöd för konventionella energieffektivitetsinvesteringar. Syftet med statligt ekonomiskt stöd är att stödja investeringar som annars inte skulle ha genomförts.

Enligt en rapport som publicerades av Arbets- och näringsministeriet år 2020 har energistödet möjliggjort investeringar i energieffektivitet som annars inte skulle ha genomförts på samma sätt. 80 % av mottagarna av finansiering skulle inte ha genomfört projektet alls eller skulle ha genomfört det betydligt annorlunda om stödet hade varit 20 % lägre.