Avtalens framgångsrecept

Finland har höjt nivån på energieffektivitet i årtionden med frivilliga avtal. Avtalssystemet har varit ett framgångsrikt sätt för Finland att uppnå nationellt betydande resultat inom energieffektivitet.

Det finns flera faktorer bakom denna framgång, som bidrar till energieffektivitetsavtalens funktionalitet och effektivitet.

Ett långsiktigt och frivilligt sätt att främja energieffektivitet

Finland har främjat effektiv energianvändning genom energieffektivitetsavtal mellan staten och olika sektorer sedan slutet av 1990-talet. Den första avtalsperioden började 1997, och arbetet har fortsatt kontinuerligt i nästan tre decennier. Den fjärde avtalsperioden pågår nu under åren 2026–2035.

Långsiktigt arbete har byggt upp starkt samarbete och expertis inom olika sektorer. Samtidigt har resultaten vuxit från en avtalsperiod till en annan. Kontinuiteten i avtalsperioderna säkerställer att energieffektiviseringsarbetet inte avbryts när perioderna ändras, utan att arbetet och dess utveckling fortsätter sömlöst.

Ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt att uppnå resultat

Jämfört med lagstiftning eller andra obligatoriska medel ger ett avtal baserat på frivilligt arbete företag och kommuner större flexibilitet att utveckla energieffektiviteten utifrån sina egna utgångspunkter.

Frivillighet stöder marknadsbaserade lösningar och utveckling av nya verksamhetsmetoder. Deltagarna kan välja de mest lämpliga och kostnadseffektiva energieffektivitetsåtgärderna och investeringarna för sin egen verksamhet och genomföra dem i en takt som passar deras egen verksamhet.

När deltagarna går med i avtalet förbinder de sig till att sätta upp mål, planera och genomföra åtgärder samt övervaka de uppnådda resultaten. Ur regeringens perspektiv erbjuder frivilliga avtal ett funktionellt och kostnadseffektivt sätt att uppnå både nationella och EU:s energieffektivitetsmål.

Ett gemensamt mål stärker engagemanget

Regeringen, branschorganisationerna samt företag och kommuner som har anslutit sig till avtalen arbetar mot samma mål. Nästan tre decenniers samarbete har byggt upp effektiva och konfidentiella relationer mellan parterna i avtalet. Samarbete, förtroende och delat ansvar är avtalssystemets viktigaste styrkor.

Arbetet stöds av ett stort och aktivt nätverk. Företag och andra organisationer delar information och erfarenheter och lär sig av varandra, även över branschgränserna. Nätverket hjälper till att sprida information om energieffektivitetspolitik samt praktiska lösningar och god praxis. Samarbetet stöder också framväxten av nya lösningar och innovationer.

Deltagarna tar själva ansvar för att utveckla sin energieffektivitet och förbinder sig målmedvetet till ett vägledande energibesparingsmål. I praktiken inkluderar deltagarna en kontinuerlig förbättring av energieffektiviteten i sina verksamhetsplaner eller befintliga ledningssystem.

Rapportering synliggör resultaten

Deltagarna rapporterar årligen om sin energianvändning och om de energieffektivitetsåtgärder de har genomfört. Det etablerade rapporteringssystemet ger tillförlitlig information om vilka åtgärder som genomförs i Finland och hur mycket energi som sparas genom dem.

Tack vare den omfattande rapporteringen och uppföljningen av avtalen kan Finland använda energieffektivitetsavtalen för att genomföra den bindande energibesparingsskyldigheten i artikel 8 i energieffektivitetsdirektivet. Programmet övervakar ackumuleringen av energibesparingar på nationell nivå. Samtidigt erbjuder det deltagarna ett sätt att följa upp resultaten av sitt eget energieffektivitetsarbete och ger dem möjlighet att jämföra det med aktörer inom sin egen sektor.

Praktiskt stöd hjälper till att lyckas

Avtalssystemet erbjuder mångsidigt stöd för att genomföra avtalen och kontinuerligt förbättra energieffektiviteten.

Deltagarna får expertråd och praktisk vägledning och kan delta i webbseminarier, evenemang, onlineutbildningar och gemensamma projekt. Regelbunden kommunikation stöder arbetet och håller deltagarna uppdaterade.

Till exempel fick totalt över 200 företag och kommuner som hade skrivit under avtalen expertråd och vägledning skräddarsydda efter deras behov under separata stödmöten. Dessutom anordnades nästan 40 evenemang och webbseminarier under år 2025 där totalt 2 500 experter som arbetar inom energieffektivitet deltog.

Syftet med stödet är att hjälpa deltagarna att hitta och genomföra nya energibesparande åtgärder. Samtidigt erbjuder nätverket en möjlighet att lära sig av andras erfarenheter och dela med sig av lösningar och goda praxiser som har visat sig fungera i praktiken.

Ekonomiskt stöd påskyndar åtgärder

Statligt energistöd har länge stöttat genomförandet av energieffektivitetsavtalen och genomförandet av energieffektivitetsåtgärder. Stöd har funnits tillgängligt för frivilliga energibesiktningar och, från fall till fall, för energieffektivitetsinvesteringar. Det har bidragit till att lansera tusentals projekt som annars kunde ha skjutits upp eller inte genomförts alls.

Möjligheten till investeringsstöd uppmuntrar också nya organisationer att ansluta sig till energieffektivitetsavtalen. Ekonomiskt stöd hjälper till att omsätta engagemang till konkreta energieffektivitetsåtgärder och mätbara besparingar.

Framgångsfaktorerna för den finländska modellen