Energieffektivitetsavtalen 2017–2025
Deltagare i energieffektivitetsavtalen 2017–2025
Företag
Verksamhetsställen
Kommuner och samkommuner
Fyra avtal under 2017–2025
Under åren 2017–2025 var fyra energieffektivitetsavtal i kraft för att förbättra energieffektiviteten inom näringslivet, fastighetssektorn, kommunsektorn och oljeeldade fastigheter.
Syftet med avtalen är att vägleda aktörer inom olika sektorer mot kontinuerlig förbättring av energieffektiviteten. Under perioden 2017–2025 satte de som anslöt sig till avtalet upp ett vägledande mål för periodens slut och förband sig till att genomföra åtgärder för att uppnå det kvantitativa energibesparingsmål de satte upp.
Avtalen omfattade nästan 60 % av Finlands energianvändning
Totalt cirka 780 företag och deras nästan 7 600 verksamhetsställen, samt över 160 kommuner och samkommuner, hade förbundit sig till energieffektivitetsavtalen och deras mål. Energianvändningen för de som anslöt sig till avtalet täckte cirka 60 % av Finlands totala energianvändning (355 TWh, 2025).
Att avtalen omfattar brett Finlands totala energianvändning är en förutsättning för avtalens effektivitet. När ett stort antal betydande energianvändare förbinder sig att förbättra sin energianvändning och genomför energieffektivitetsåtgärder på ett målmedvetet sätt på lång sikt, kommer konkreta resultat att uppnås.
Viktigt del av Finlands energi- och klimatstrategi
Energieffektivitetsavtalen är en viktig del av Finlands energi- och klimatstrategi och ett primärt medel för att främja effektiv energianvändning i Finland.
Våra sätt för att uppfylla EU:s energieffektivitetskrav
Energieffektivitetsavtalen är ett medel som staten och sektorerna gemensamt väljer för att uppfylla EU:s energieffektivitetsskyldigheter med en flexibel, målinriktad och årligen övervakad verksamhetsmodell som kompletterar lagstiftningen.
EU:s energieffektivitetsmål skärptes under avtalsperioden 2017–2025
Den europeiska gröna given publicerades 2019. Den gröna given gjorde energieffektivitet till en viktig del av EU:s energisystemsreform. Dess mål omsattes i praktiken med Fit for 55-beredskapspaketet som publicerades 2021, vilket också inledde reformen av energieffektivitetsdirektivet. EU:s mål var att minska energiförbrukningen, skärpa energisparskyldigheterna och tillämpa principen om energieffektivitet först.
I kölvattnet av energikrisen 2022 påskyndade EU:s REPowerEU-plan ytterligare insatserna för att förbättra energieffektiviteten och stärkte energieffektivitetens roll som en del av energisystemreformen.
Mot slutet av perioden 2023 reformerades energieffektivitetsdirektivet (EED) och direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Reformerna skärpte målen och de nationellt bindande skyldigheterna och stärkte rollen för principen om energieffektivitet först.
I linje med strängare EU-regler reviderades energieffektivitetslagen i Finland, som trädde i kraft i början av 2026. Energieffektivitetsavtalen förblev en viktig del av energi- och klimatstrategin och ett centralt och flexibelt sätt att genomföra skyldigheterna i det reviderade energieffektivitetsdirektivet och för att uppnå nationella energisparmål.
Frivilligt sedan 1997
Energianvändningen har förbättrats frivilligt i företag och kommuner i åratal. Sedan 1990-talet har energieffektivitetsavtalen varit det främsta sättet för att förbättra energieffektiviteten i Finland och uppfylla EU:s strikta skyldigheter om effektivare energianvändning.
Betydande resultat på marknadsmässiga villkor
”Energieffektivitetsavtalen är ett utmärkt exempel på hur frivilliga och marknadsbaserade metoder kan ge betydande resultat. Företagen har långsiktigt utvecklat sin verksamhet på ett sätt som samtidigt stöder konkurrenskraften, elektrifieringen och den rena omställningen.”
Ett resultatrikt sätt att förbättra energieffektiviteten
”Energieffektivitetsavtalen har varit ett resultatrikt sätt för skogsindustrin att förbättra energieffektiviteten. De energibesparingar som uppnåddes under avtalsperioden är ett konkret bevis på detta. Modellen, som bygger på frivilligt samarbete, ger företagen handlingsutrymme att effektivisera sin energianvändning på det sätt som passar dem bäst utan att ge avkall på målet.”
Långsiktigt arbete ger strategiska konkurrensfördelar
”I Finland har man länge arbetat för ökad energieffektivitet, och fastighetsbranschen har varit en av föregångarna. Aktörerna inom branschen har uppnått betydande resultat genom frivilliga åtgärder och visat att satsningar på energieffektivitet innebär möjligheter. I många organisationer har miljöansvar samtidigt blivit en strategisk konkurrensfördel.”
Flexibelt och effektivt mot gemensamma mål
”Energieffektivitetsavtalen är ett utmärkt exempel på hur en frivillig avtalsmodell kan ge konkreta resultat. Företagen har flexibilitet att hitta de lösningar som bäst lämpar sig för deras egen verksamhet, samtidigt som de gemensamma energieffektivitetsmålen uppnås på ett effektivt sätt.”
Handeln överträffade energibesparingsmålen
”Företagen inom handeln har länge bedrivit ett ambitiöst klimat- och energispararbete. Under avtalsperioden 2017–2025 uppnådde handeln nästan det dubbla av de uppställda energibesparingsmålen. Arbetet fortsätter under den nya avtalsperioden.”