Förord

Sedan 1997 har frivilliga energieffektivitetsavtal varit det främsta sättet som finska staten och olika sektorer gemensamt valt för att effektivisera energianvändningen. Genom avtalen har Finland uppnått EU:s strikta energieffektivitetsmål och uppfyllt bindande skyldigheter – på marknadsvillkor, flexibelt och kostnadseffektivt.

Den finländska avtalsmodellen förenar frivillig anslutning med kvantitativa mål, årlig rapportering, beräkning av besparingar och stöd för genomförandet av avtalet. Jämfört med lagstiftning eller andra förpliktande styrmedel ger frivilliga avtal företag och kommuner större flexibilitet att utifrån sina egna behov och förutsättningar utveckla nya arbetssätt som förbättrar energieffektiviteten.

Avtalsperioden 2017–2025 nådde de uppställda målen. Även den nya avtalsperioden (2026–2035) har fått en lovande start i arbetet med att möta allt större utmaningar.

Under perioden 2017–2025 skärptes EU:s klimat- och energimål, och energieffektivitetens betydelse som en del av energiomställningen ökade. Den europeiska gröna given, Fit for 55, den europeiska energikris som Ryssland orsakade 2022, REPowerEU och det reviderade energieffektivitetsdirektivet från 2023 gav effektiv energianvändning en allt mer central roll. Under årens lopp har det finländska avtalssystemet trots detta framgångsrikt kunnat anpassa sig till förändrade krav och allt högre mål.

Under 2017–2025 stod den breda grupp organisationer som förbundit sig till avtalen (780 företag med sina verksamhetsställen samt 160 kommuner och samkommuner) för nästan 60 procent av Finlands totala energianvändning. Under perioden genomförde deltagande företag och kommuner cirka 34 500 energieffektivitetsåtgärder. Tack vare dem uppgick den årliga energibesparingen i Finland till över 18,5 terawattimmar vid utgången av 2025. Vid avtalsperiodens slut minskade åtgärderna de årliga koldioxidutsläppen med sammanlagt ungefär 4 miljoner ton.

De investeringar på över 2,1 miljarder euro som gjordes i energieffektivitet under avtalsperioden har inte bara effektiviserat energianvändningen, utan också påskyndat införandet av ny teknik och skapat förutsättningar för ren tillväxt. Staten stödde denna utveckling genom att under 2017–2025 bevilja sammanlagt nästan 170 miljoner euro i energistöd för investeringar som främjar energieffektivitet.

Avtalen har skapat ett starkt nätverk för energieffektivitet i Finland, där lärdomar och god praxis delas och ett omfattande samarbete bedrivs. Den kunniga och engagerade gemenskapen har förankrat energieffektivitet allt starkare i finländska organisationers ledning, investeringar och dagliga verksamhet. Varje sparad megawattimme, genomförd investering och kostnadseffektivt arbetssätt har bidragit till att stärka Finlands konkurrenskraft, energisystem och klimatarbete.

Under den nya avtalsperiod som nu har inletts (2026–2035) är det av flera skäl nödvändigt att främja energieffektiviteten. Finland måste nå allt högre mål för effektivare energianvändning och uppfylla bindande skyldigheter. Samtidigt går samhället snabbt mot en koldioxidneutral framtid där elektrifieringen förändrar verksamhetsmiljön på ett betydande sätt. Framöver kommer effektiv energianvändning också att starkt stödja en ändamålsenlig och flexibel användning av den befintliga energiproduktionskapaciteten, vilket bidrar till att hantera behovet av ny tilläggskapacitet.

Utmaningen med att effektivisera energianvändningen är återigen enorm. Genom målmedvetet arbete och med inspiration från tidigare avtalsperioders framgångar är vi ändå övertygade om att Finland också denna gång kan övervinna alla kommande utmaningar.

Miljö- och klimatminister
Sari Multala